Om BBK

Blidö Bio Kulturhus, ”mötesplats i Roslagen sedan 2019”

Vårt namn är Blidö Bio Kulturhus (BBK). Blidö bio byggdes från början som ett församlingshus 1919.
På femtiotalet byggdes det ut och fick ett maskinrum och fick alltså möjlighet att visa film. Även salongen byggdes ut, man kan tydligt se skarven i golvet där huset är förlängt. 

Under åren har det drivits av många entusiaster. Vi har varit delägare sedan 2008 men nu har vi tagit över hela fastigheten. 
Vår ambition är att huset lever vidare som kulturinstitution i Roslagen. 

Vi kommer ha alla sorters evenemang som får plats inom ramen för ett kulturhus. Självklart kommer det bli mycket musik eftersom det är i den branschen vi arbetat hela våra liv. Givetvis kommer det också fortsätta var biograf som det var tänkt sedan femtiotalet. Men vi ska också bjuda på teater, barnteater, föreläsningar, utställningar och dans.

Ulf och Barbara

Föreningen Folkets Hus på Blidö

För snart hundra år sedan, den 3 februari 1918, samlades en grupp män, för det var bara män, för att bilda en ny förening på Blidö. Det var Föreningen Folkets Hus som i nära fyrtio år höll möten, anordnade danser och visade film i det hus som i dag är Blidö Bio.

Vid bildandet av föreningen fick medlemmarna teckna andelar à 10 kronor styck. Om man så önskade fick belop- pet betalas av med 2 kronor/månad i fem månader. Den nya styrelsen beställde redan en vecka senare andelsbevis, teckningslistor och bokföringsböcker på ett tryckeri. Man började också leta efter en lämplig tomt för att bygga ett Folkets Hus.

Styrelsen var aktiv i tomtfrågan, och redan vid ett möte två månader senare, 14 april, beslöt man att köpa ”tomt vid Stämmarsund av C.A. Svensson för ett pris av 200 kr”. (Motsvarar cirka 4 000 kronor i 2016 års penningvärde.) Sedan gick sommaren, och först i november beslutade man att ”för alla de kontanta penningar föreningen för närvarande innehar inköpa nödigt virke för byggandet av Folkets Hus”. Adolf Malm och Erik Svensson utsågs till att både köpa in och forsla hem virket som kostade 900 kronor. (Drygt 18 000 kronor i dagens penningvärde.)

På nyåret 1919 satte man igång byggandet. Föreningen hade på årsmötet beslutat att allt byggnadsarbete skulle ut- föras av medlemmarna själva, mot en timlön av 1 kr. Lönen skulle dock inte betalas ut kontant, utan de som deltog i bygget skulle i stället få andelar i föreningen som motsvarade den tid de lagt ner. Redan i augusti kunde lokalen tas i bruk. Då hade man köpt byggnadsmaterial för 2 200 kr, frakterna hade gått på 225 kr och arbetsomkostnaderna, som betalats i andelar, uppgick till 1 012 kr.

Men man fick också inkomster. Lokalen hyrdes ut, man hade två paketauktioner första året och en friluftsbasar, plus medlemsavgifterna förstås. 31 december 1919 hade man 83 medlemmar. Bland medlemmarna fanns givetvis många arbetare från Blidö och öarna runt omkring: murare, målare, snickare, järnarbetare, timmermän. Man kan förstå att bygget av Folkets Hus gick snabbt med många duktiga yrkesmän i föreningen! Men det fanns förstås också de som hade anknyt- ning till fiske och sjöfart: fiskare, skeppare, båtbyggare och sjömän. Bara två kvinnor återfinns i den första medlemsför- teckningen, och de står bara angivna som ”fröknar” – Svea Törnkvist och Märta Svensson, båda boende i Stämmarsund.

Mötes- och festverksamheten tycks ha varit livlig. Styrel- sen måste besluta om avgifter för att få hyra Folkets Hus. Man beslöt att hyra ut för 5 kr per möte till Blidö arbetare- kommun, Svenska Träarbetareförbundets avdelning 250, Skalmsund, Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundets avdelning 3, Skalmsund, Kooperativa Handelsföreningen och andra ideella föreningar. För festligare tillställningar, som danskvällar, uppgick hyran till 15 kr kvällen, eller till och med högre ibland, men då efter särskild överenskom- melse med styrelsen. 1 maj 1920 uppläts dock huset fritt till Arbetarekommunen, som höll en ”inbjudningsfäst” för de strejkande varvsarbetarna.

Tio kronor var insatsen, i Folkets Hus-föreningen. Här är Albert Roxells medlemsbevis.

Även om huset var flitigt i bruk direkt på hösten 1919 väntade man till bättre väder på våren 1920 innan man målade det utvändigt. Då byggde man också en klosett, röjde på tomten och köpte en brandspruta. Vi som går på bio i huset i dag fryser ibland, lokalen är stor och dyr att värma upp. Samma sak var det redan på 1920-talet, 1923 beslutade man att köpa en ny, större, kamin.

Medlemmarna turades om att sköta vaktmästarsysslan i lokalen. Ordningsregler antogs och anslogs, men man får anta att besökarna i allmänhet skötte sig väl. Det fanns redan från början en kiosk för försäljning av biljetter och förfriskningar. 24 november 1920 var lokalen uthyrd, och i kassaboken står prydligt antecknat att man fick ”Inkomst av läskedrycker, 4 kr”. Några starkare varor hade man knappast till försäljning!

Men att ordna dans var inte helt okontroversiellt, förstår man av ett styrelseprotokoll från 25 maj 1931. Då höll sty- relsen ett extra möte för att behandla den ansökan man gjort till Blidö kommunalnämnd om att få ha Folkets Hus öppet för dans 3 kvällar i veckan. Kommunalnämnden hade avslagit ansökan, men det struntade man i. ”Efter diskussion beslöts att fortsätta dansen, hela föreningen svarar för följderna”.

 page1image20465072

Blidö sockens Hembygdsförenings årsskrift 2016

I början av 1900-talet var det här Blidös Folkets Hus. Här ordnades danser, fester, möten – massor av aktiviteter i nära femtio års tid.

Det var ord och inga visor! Dessutom beslöt man att ”antaga det överenskomna musikkapellet”.

Det lär dock ha varit ganska skumt på danskvällarna, inte förrän 1938 beslöt man att dra in elektriskt ljus och köpa armaturer.

1940 startades en socialdemokratisk ungdomsklubb på Blidö. De fick hyra Folkets Hus för 7 kr per kväll då de hade klubbmöte i samband med dans. Om de höll möte utan dans var hyran bara 4 kr, ”i båda fallen med förbehåll att klubben städar lokalen efter sig”.

Trots krig och oro i världen pågick aktiviteterna i För- eningen Folkets Hus som vanligt med möten, danser och filmvisningar. Men vissa gamla medlemmar avfördes ur medlemsmatrikeln i mars 1946. Det var sådana som ”ej givit sig till känna inom de förflutna tio åren”.

Hans Axel Wickman, Blidögård, hade hand om bioverk- samheten. Han skötte också posten i Blidögård, och tycks ha varit en aktiv man på många sätt. 1951 erbjöd han föreningen att köpa 100 stolar för 8 kr/styck. Det tyckte emellertid sty- relsen var för dyrt, så man beslutade att försöka förhandla ner priset till 7 kr/styck, och betala av summan med 200 kr per år.

Några år senare började föreningen få än mer ont om pengar, och man förstår att aktiviteterna undan för undan minskade i huset. Utflyttningen från Blidö hade börjat och Folkets Hus-föreningen samlade inte lika många medlemmar som tidigare. Till råga på allt hade brandmyndigheterna gjort inspektion hösten 1954 och haft anmärkningar som krävde en del reparationer. Dessutom fanns det andra reparationsar- beten som var ”nödvändiga för husets fortbestånd”. Men det fanns inga pengar i kassan, och eftersom ”en del medlemmar

Blidö sockens Hembygdsförenings årsskrift 2016

påyrkat husets försäljning … eftersom … huset numer ej fyller den uppgift vartill det uppfördes”, beslutade styrelsen att ha ett extra möte för att höra medlemmarnas mening om en eventuell försäljning.

19 oktober 1954 hölls så ett möte där man kan föreställa sig att diskussionens vågor gick höga. H.A. Wickman, som redan skötte bioverksamheten, hade anmält sig som köpare av huset, och bjudit 4 000 kr. Flera medlemmar tyckte an- budet var för lågt, men till sist enades man att sälja huset till Wickman för 4 600 kr. Av summan var 600 kronor skuld för inventarier i fastigheten – kanske var det de 100 stolarna som inte var slutbetalda?

I november 1954 inleddes likvidationen av föreningen. Det tog dock drygt två år att avsluta räkenskaperna. 54 an- delsägare fanns kvar i föreningen, och deras andelar skulle lösas in. 25 maj 1957 hölls föreningens sista sammanträde. Då återstod 1,94 kr i kassan, som användes till porto och telefonavgifter.

De flitiga medlemmarna i Folkets Hus-föreningen byggde ett rejält hus, som än i dag står och används för filmvisningar och konserter. Nästa gång du besöker bion – skänk en tack- samhetens tanke till de män som 1919 byggde huset för en ersättning av 1 kr/tim.

TEXT OCH FOTO: INGRID JACOBSSON

Protokolls- och kassaböcker från Folkets Hus-föreningen har hembygdsföreningen fått låna av Ethel Sandin-Söder- man, Blidö. Hennes farfar Sigfrid Söderman var en av de första medlemmarna i Folkets Hus-föreningen. Vi tackar Ethel så hjärtligt för lånet av dokumenten!